... att vara gravid är absolut ingen dans på roser.. jag har mått ganska bra iof förutom foglossningar.. men nu sista veckan har jag haft otroligt mycket ångest.. tryck över bröstet.. hjärtklappningar...kall svettningar och jag har aldrig saknat mina antidepressiva så mycket som nu.. trodde inte d fanns så mycket tårar i en kropp bara så där..
I dag kom dessutom svimnings känslan.. på väg hem tog vi en lunch paus..
Tog bricka.. bestick.. dricka och beställde mat... i kön för att betala känner jag hur hela kroppen blir förändrad..benen blir gelé....det känns som värk i axlarna och tryck i magen..svetten lackas...det susar i öronen ovh ögon flimrar... säger till A att jag tror jag svimmar nu.. han hör inte så jag får dra honom i tröjan å säga d igen.
Han leder mig bort till bordet och återvänder för att hämta maten.. jag hänger som en säck över bordet och han ber mig dricka... sakta kommer jag tillbax igen och med mat i magen orkar jag tom gå ut i bilen igen.. fy fasen så läskigt d var... väl k bilen slappnar jag av å bara bölar... de tog lixom inte slut... väl hemma stod jag i köket och kände samma sak var på väg igen.. hann ta mig till soffan iaf..
Har d senaste nätterna haft mycket sammandragningar och tryck över bröstet... känns som någon lägger kilo med stenar över halsen.. sjukt obehagligt, man lixom tappar kontrollen... lite som när man tar sömntabletter och man känner att man somnar och försvinner men kan inte kontrollera kroppen.
I morgon kl 10.30 har jag tid hos BM och hoppas på att läkaren kan hjälpa mig på något sätt...
Så här orkar jag inte ha det... Ångest delux av att bli lämnad ensam om A så bara ska till affären... Ångest delux av bara tanken på att ta mig till jobb..
Blää för detta.. men snart snart är min älskade prinsessa här hos mig/oss.. kan inte ens med ord beskriva hur mycket jag längtar..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar